2019-04-11 11:38Debatt

”Synen på elever är djupt oroande”

Ebba Kock, ordförande Sveriges ElevkårerEbba Kock, ordförande Sveriges Elevkårer

De lösningar som presenteras av många av dagens debattörer och politiker för att skapa lugn och trygghet i skolan är kortsiktiga och handlar i stor utsträckning om att straffa och tysta elever. Att utgå från att alla elever i skolan är lättstötta kan få ödesdigra konsekvenser, skriver Ebba Kock, ordförande Sveriges Elevkårer.

Vi är allvarligt oroliga av den ton som debatten i frågan om ordning och reda i skolan har tagit den senaste tidenPolitiker, skoldebattörer och ledarskribenter hjälps åt att måla upp en bild av dagens elever som bråkstakar, våldsutövare och mobbare. Enstaka fall lyfts upp och får representera en hel generation av svenska barn och unga. För att få bukt på problemen föreslås bland annat att slopa Barn- och elevombudet, att ge lärare utökade befogenheter att ingripa fysiskt, att förbjuda mobiltelefoner och att införa skriftliga omdömen i uppförandeLångsiktiga, förebyggande förslag lyser däremot med sin frånvaro 

Svensk skola står inför allvarliga problem. Det handlar om lärarbrist, ökad psykisk ohälsa, en utbredd förekomst av kränkningar och sexuella trakasserier, oklara kunskapskrav, och det faktum att var fjärde elev lämnar gymnasiet utan en fullständig examen. Det är problem som inte kan vänta. Problem som behöver en lösning nu. Men istället för att hantera dessa lägger dagens politiker och debattörer allt sitt fokus på symbolpolitik, detaljstyrning och förslag om att inskränka elevers rättigheter. Elever vill ha studiero, känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö i skolan. Att utgå från motsatsen är djupt problematiskt.  

Skoldebattören Isak Skogstad talar om en allmän kränkhetskultur där allt fler känner sig kränkta för minsta lilla tillrättavisning. Sanningen är att antalet anmälningar till Skolinspektionen om kränkande behandling har mer än femdubblats mellan åren 2006 och 2017. Att en så stor uppgång endast skulle bero på att lättkränktheten har ökat är svårt att tro. Enligt en Novus-undersökning som Backa Initiativet för en skola fri från sexuella kränkningar har gjort uppger därutöver tre av tio elever att de blivit utsatta för sexuella kränkningar eller trakasserier i skolmiljö. Skolan är just den fysiska plats där barn och unga drabbas allra hårdast av sexuella trakasserier enligt en rapport från polisens nationella operativa avdelning (NOA) från 2016. Att utgå från att alla elever är lättstötta kan få ödesdigra konsekvenser för de elever som faktiskt drabbas av hot, kränkningar eller våld av en klasskamrat eller anställd på skolan.  

Liberalerna anser att Barn- och elevombudet bör avskaffas och de får medhåll i sin kritik mot instansen från ledarskribenter på Expressen och Dagens Nyheter. I Expressen uttrycks behovet av att på riktigt minska elevers rättigheter för att lärarens makt och befogenheter ska öka och i Dagens Nyheter talas det om att det ”ibland är rätt att kränka barn” utan att Barn och elevombudet ska lägga sig i. Detta är en djupt oroväckande retorik som får allt större spridning. Skollagen är tydlig: det är förbjudet för skolpersonal att kränka elever. Att successivt eliminera elevens rättssäkerhet är fel väg att gå och kan skapa långtgående konsekvenser. 

En majoritet i riksdagen med Jan Björklund i spetsen vill införa ordningsomdömen i skolanBjörklund talar om en skola som präglas av skolk, klotter, förstörelse, vandalisering och ett språkbruk som är oacceptabelt grovt och kränkande”. Han menar att ett skriftligt omdöme i terminsbetyget ska skapa ordning i skolan. Förutom att vi inte känner igen oss i Björklunds negativa syn på skolmiljön förstår vi inte hur situationen skulle förbättras av att stämpla elever som bra respektive dåliga individer. En lärares primära uppgift måste vara att undervisa och bedöma kunskaper, inte att bedöma beteenden.  

Argumentationen i debatten om ordning och reda i skolan utgår nästan alltid från enskilda fall där elever eller elevers föräldrars beteende varit oacceptabelt. Att inskränka alla elevers rättssäkerhet generellt på grund av enstaka fall är kollektiv bestraffning och går emot skollagen.   

De lösningar som presenteras av många av dagens debattörer för att få studiero och trygghet i skolan är kortsiktiga och handlar i stor utsträckning om att straffa och tysta elever, snarare än att skapa en god arbetsmiljö. Vad skolan behöver är fler lärare och specialpedagoger, en bättre samverkan mellan skolkuratorer, skolsköterskor och annan skolpersonal, utökat samarbete mellan elevhälsa, BUP och socialtjänst, samt tydlig kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter som elever och skolpersonal har. Att ge elever mindre att säga till om kommer bara att skapa mer problem. Det förebyggande arbetet blir som bäst när elever och skolledning i samverkan utformar handlingsplaner för hur ordningsproblem i skolan ska lösas. Eleverna har en unik inblick hur skolmiljön ser ut och fungerar. Se till att ta tillvara den. 

Som talesperson för Sveriges största elevorganisation företräder jag idag över 107 000 elever i 342 elevkårer. Jag och min styrelse träffar löpande elever på våra svenska gymnasieskolor och våra verksamhetsutvecklare har daglig kontakt med elevkårsstyrelser över hela landet. Trots vår unga ålder vågar vi påstå att vi har en samlad erfarenhet av elevers uppförande som långt överskrider de flesta politikers eller debattörers  och vi kan inte hålla med om den bild som målas upp av dagens elever. I vår vardag ser vi inte elever som medvetet stör, använder våld eller vandaliserar sin skolmiljö. Däremot ser vi elever som arrangerar manifestationer mot mobbning, som organiserar dagar om sex och samtycke och som engagerar sig för att deras synpunkter ska höras av skolledning och skolhuvudmän. Vi ser elever som tar långsiktigt ansvar för sin egen och sina skolkamraters skolgång.   

När vuxna i maktposition vill använda sitt inflytande till att inskränka ungas rättigheter är vi som demokratiskt samhälle ute på hal is. Lösningen på ordningsproblem och otrygghet i skolan är inte utökade befogenheter, lagstadgade förbud eller inskränkningar i möjligheter att anmäla kränkningar. Lösningen är att ge skolpersonal förutsättningar för att tillsammans med elever arbeta förebyggande för att skapa en arbetsmiljö som präglas av samförstånd och respekt. 

Ebba Kock
ordförande Sveriges Elevkårer

Fotnot: I en tidigare version av texten stod att ”Skoldebattören Isak Skogstad pratar om att elever är så lättkränkta att de inte kan ta en tillrättavisning utan att fälla en anmälan.”

Texten är tidigare publicerad i Svenska Dagbladet


Om Sveriges Elevkårer

Sveriges Elevkårer grundades 1938 och är en branschorganisation för elevkårer på gymnasiet. 343 elevkårer med över 107 000 elever är anslutna (2017). Genom ekonomiskt stöd, material, utbildningar, support och tvistlösning stöttar vi elevkårernas dagliga arbete. Vi skapar sammanhållning och gemenskap, vi sätter guldkant på vardagen och vi bidrar varje dag till en mer givande skoltid.

Kontaktpersoner

Sigrid Petersson
Kommunikationschef
Sigrid Petersson