2019-09-02 09:28Debatt

Vi måste se till att även killarna klarar skolan

I dag är det vanligt att elever erbjuds hörselkåpor om de vill ha lugn och ro i klassrummet. Ett verktyg som tidigare främst förknippats med bullriga byggarbetsplatser. Men vad händer i klassrummet när kåporna delas ut? I många fall är det flickorna som väljer att ha dem på sig, medan pojkarna fortsätter att göra ljud ifrån sig.

Ojämställdheten i svensk skola är uppenbar och har nyligen lyfts i bland annat journalisten Emma Leijnses sommarprat från i år och i en av SKL:s rapporter.

Hörselkåporna är bara ett exempel i en rad av situationer där elever bemöts olika utifrån det kön de tillskrivits vid födseln.

Enligt statistik baserad på individers juridiska kön klarar sig tjejer ofta bättre än killar i skolan. År 2018 tog 80,6 procent av kvinnorna gymnasieexamen inom tre år jämfört med 74,8 procent av männen. Skillnaden i betygspoäng mellan män och kvinnor har ökat de senaste åren, och 55 procent fler kvinnor än män studerar på universitet eller högskola. Bland våra egna 121 000 medlemmar, som engagerar sig för en bättre skola, är tjejer i majoritet.

Det finns viss biologisk skillnad mellan de binära könen gällande till exempel hjärnans mognad. Men att det skulle påverka skolresultaten saknas det belägg för enligt SKL:s rapport.

Journalisten Emma Leijnse anser att vi använder den ”biologiska skillnaden” som ursäkt för att behandla kvinnliga och manliga elever olika. I stället beror skillnaderna i skolresultat framför allt på könsstereotypa sociala förväntningar.

Forskaren Fredrik Zimmerman pratar om en ”antipluggkultur” där det ses som en ”feminin handling” att studera ambitiöst. Visar killar att de anstränger sig i skolan genom att till exempel ta på sig ett par hörselkåpor kan de bli retade av andra pojkar, samtidigt som flickor förväntas göra saker som gynnar deras språkliga utveckling som att till exempel prata relationer eller läsa böcker.

Varför är ojämställdheten i skolan ett problem? Män tjänar fortfarande mer än kvinnor och får majoriteten av chefspositionerna inom stat och näringsliv. I vart fall de män som tar sig igenom skolsystemet. Men vad händer med de som inte gör det?

Enligt Bo Rothstein, professor i statsvetenskap finns studier som visar på kopplingen mellan utbildningsnivå och tilltro till demokratin, och relationen mellan skolavhopp och gängkriminalitet eller extremism.

Vi behöver fortsatt arbeta för att få fler kvinnor på maktpositioner. Samtidigt måste vi komma till bukt med samhällets normer kring maskulinitet. I vår egen organisation har vi valt att strategiskt börja arbeta med hur vi kan få fler killar att vilja bli medlemmar i en elevkår och engagera sig i sin skolgång. Men mer behöver göras.

Enligt forskning på könsskillnader i skolan är skolkvalitet en avgörande faktor. I skolor med hög kvalitet på undervisningen är skillnaderna mellan könen mindre än i skolor med låg kvalitet. Staten måste ta ansvar för kvaliteten på alla landets skolor.

Skolan är enligt läroplanen skyldig att motverka könsstereotypa normer. För att kunna göra det måste rektorer sätta mål och riktlinjer, och lärare måste kompetensutvecklas.

Med hörselkåpor i klassrummet har lärare utan uppsåt cementerat könsstereotypa roller genom att låta pojkarna fortsätta vara högljudda och synligt fått flickorna att visa att de vill studera. Underskatta inte antipluggkulturens negativa effekter.

Skolan har chans att vara en plats där alla människor kan nå sin fulla potential. Låt oss se till att den verkligen blir det.

Ebba Kock, ordförande Sveriges Elevkårer
Jacob Clarin, vice ordförande Sveriges Elevkårer

Texten har tidigare publicerats i Aftonbladet


Om Sveriges Elevkårer

Sveriges Elevkårer grundades 1938 och är en branschorganisation för elevkårer på gymnasiet. 348 elevkårer med över 121 416 elever är anslutna (2018). Genom ekonomiskt stöd, material, utbildningar, support och tvistlösning stöttar vi elevkårernas dagliga arbete. Vi skapar sammanhållning och gemenskap, vi sätter guldkant på vardagen och vi bidrar varje dag till en mer givande skoltid.

Kontaktpersoner

Sigrid Petersson
Kommunikationschef
Sigrid Petersson